En natt på sjukan

Så har jag då sovit kontrollerat.
Efter att ha väntat sedan februari blev det äntligen dags för mig att pussa guben adjö och sätta mig på bussen till Avesta för att via akutintaget bli inkallad till sömnlabbet. Han - guben - påstår ju att jag snarkar och huruvida jag hade ohälsosamma andningsuppehåll visste vi intet. Det här skulle ge svar.
Nåväl - kl 20 släppte bussen av mig utanför akuten och en timmes väntan låg framför mig. Inga pengar till fikaautomaten men ett äpple jag hade med mig fick duga tills dess en rar sköterska kom och ropade upp alla som skulle sova på sömnlabbet.
Väl däruppe fick jag rum 6, försett med en inte alltför bred säng dock med tjock madrass som knarrade och dessutom TV med jättemånga kanaler. Syster V installerade mig och plockade på mig utrustningen som skulle mäta snarkningar och andningsstopp, jag kände mig som en julgran! Förutom mätapparaten som fästes på min tjusiga nattdräkt,  'I need hugs and kisses and some sleep' slingrade sig tunna gröna trådar runt mina ben, de slutade inte i julgransljus men i små kontakter som sattes fast framme på benen för att mäta ev myrkrypningar.
Efter en timmes tv-tittande var det dags att sova. Hann inte mer än slumra in så var det bara att hoppa upp igen - KRAMP i benet! Försiktigt försiktigt, tänk på trådarna - så lagom lätt när benet skrynklar ihop sig uppifrån och ner, men jag lyckades. Upp och dricka vatten, massor, ur en pytteliten snapsglasmugg och det kan ju vem som helst förstå att det tog tid! Ytterligare en gång fick jag hoppa upp ur sängen - jäkla kramper! Sen sussade jag sött tills Syster V kom och väckte mig strax före 6. Okristligt tidigt om jag får säga.
Bort med sladdar och dosor och på med kläder, för här skulle frukosteras. Inte 5-stjärnigt tyvärr, men jag fick kaffe och en skvätt 3% fil och en macka. Helt OK.
Sen fick jag träffa en söt liten doktor som sa att mina andningsuppehåll var måttliga, dock snarkade jag lite men jag behövde ingen apparat. TACK för det.
Hemfärd, fick lifta med en annan sömnpatient till Falun och buss därifrån, det sparade två timmar för mig - ett stort tack!
Men på eftermiddagen så kröp jag under filten och sov sött en timme säkert! Jätteskönt!