Jag överlevde!

Både att vakna så onödigt tidigt - hade klockan på sex men strax efter fyra slog jag upp mina ljusblå och trodde att det bara var 45 minuter kvar tills klockan skulle ringa, FEL FEL FEL, - och att bli inkörd i den där tuben iförd landstingets blå rock och mina hjärtmönstrade sockor. Det gjorde inte ont, jag fick hörselskydd med musik som skulle mildra slamret från magnetkameran som fotade och skjutsade mig fram och tillbaka flera gånger. Ingen cellskräck heller. Svårast var väl att ligga alldeles stilla, tack och lov fick jag andas, i ungefär 15 minuter. Sen var det klart! Belöningen var fika och ostmacka i cafeterian efteråt.
Solen sken så underbart idag, tog en promenad till Kvarndammen. Där börjar våren skymta. Största delen av ån är öppen och det är ganska mycket vatten som ska passera dammluckorna. Efter dessa så har det uppstått märkligt skum på vattenytan, undrar varför det är såna där rundlar?

#5/100